Scream For My Ice Cream

Trogna läsare minns hur min egen bror skamlöst marknadsförde sin favoritglass på bloggen i samband med Blogghjälpen.

Då jag så tydligt klargjorde att jag inte sålde mig till kapitalet hade jag valet att antingen ta bort hans reklamliknande text eller undersöka om jag personligen kan stå för de positiva ordalagen.

Med andra ord packade jag småbyxor och tandborste i en liten påse och for upp till Göteborg för att provsmaka:



Var den god? Mycket. Var den prisvärd? Det tål att diskuteras. Enligt min bror är den värd sina 75:-/600 ml alla dagar i veckan (bokstavligt talat).

Om man istället frågar min mor, vilket min bror givetvis gjorde, fick man snabbt svaret:

"Nej du, den här glassen vill jag aldrig mer äta. Den var riktigt äcklig"

Tacksamheten och diplomatin tindrade.