På internet kan ingen höra dig gråta
Såhär i juletid händer det att man beställer produkter på nätet. Då det kan kännas synd att behöva betala frakt för saker som inte tillfaller en själv tänkte jag och Jenny vid den senaste beställningen att vi gott kunde unna oss varsin liten sak från webbutikens digra sortiment.
Jag föll pladask för en ask Absinthe Mints:
Produkten motsvarade, och till och med överträffade mina högt ställda förväntningar. Ett toppköp att skriva hem om.
När det gäller Jennys val så blev det lite andra miner. Med hela butikssortimentet framdukat som ett smorgasbord väljer Jenny denna produkt:
Till skillnad från min produkt motsvarade denna inte Jennys högt ställda förväntningar. Det gick till och med så långt att Jenny i sitt ångesttöcken utbrast:
"Jag är lite besviken, den var inte riktigt vad jag hade tänkt mig"
Ibland gör man rätt ibland gör man fel. Lev med det.
Jag föll pladask för en ask Absinthe Mints:
Produkten motsvarade, och till och med överträffade mina högt ställda förväntningar. Ett toppköp att skriva hem om.
När det gäller Jennys val så blev det lite andra miner. Med hela butikssortimentet framdukat som ett smorgasbord väljer Jenny denna produkt:
Till skillnad från min produkt motsvarade denna inte Jennys högt ställda förväntningar. Det gick till och med så långt att Jenny i sitt ångesttöcken utbrast:
"Jag är lite besviken, den var inte riktigt vad jag hade tänkt mig"
Ibland gör man rätt ibland gör man fel. Lev med det.
upplagd av Kure Kure Martin
22:42
7 kommentarer :
Jag hade utan minsta tvekan gjort samma val som du Kure. Men det vet du nog.
Jag gillar principen bakom Absinthpastillerna, men misstänker att de har en bismak av lakrits...
Elle//
Ingen tvekan där.
Donjohann//
Jag tror som du att det nog finns annat godis som passar dig bättre.
Jag förstår inte alls Jennys missnöje...
Har han/hon/den ett namn ännu?
Vill klargöra att med "han/hon/den" syftar jag på den gulhåriga apan inte Jenny...
Och för att ytterligare klargöra syftar "den gulhåriga apan" på leksaken på bilden, inte mig själv...
Nej den har inget namn.
Jenny har lite svårt att ta den/det till sitt hjärta. Det har blivit lite som den oönskade sonen. Jenny kan inte se den/det i ögonen utan att känna sig tom och i enrum har hon beklagat sig över situationen.
Vi vet inte riktigt vad vi skall ta oss till. Kanske är namngivning ett steg mot att den/det och Jenny skall finna varandra.
Tack för klargörandet, jag blev lite förvirrad ett tag när jag läste din första kommentar.
Skicka en kommentar
<< Startsida