Dekadens

När jag idag vandrade på stadens gator i jakt på den perfekta lunchen drabbades jag av ett omedelbart uppvaknande.

Då jag sällan flanerar runt i staden är jag lyckligt förskonad från stadens baksidor. Det kanske bror på att det är fredag, vad vet jag, men denna syn gör ingen glad:



Där sitter samhällets olycksbarn likt potatissäckar och får sin fix.

De besvärar sig inte ens med att ta sig bort från affären till någon bakgata utan sitter helt öppet och går ner sig.

Hur kan detta ske i dagens Sverige? Vart är samhällsansvaret och ordningsreglerna?

Skall kvinnor och barn behöva bevittna detta förfall helt osminkat? Det har den senaste tiden varit en hätsk debatt om stadens uteliggares vara eller icke vara men denna grupp av utstötta har det varit helt tyst om.

Det är klart att man på en lördag får ha överseende med att folk unnar sig något gott till helgen, men på en vardag vill jag ha ett mer kristligt beteende.

Visst kan man på ett sätt tycka synd om dessa personer, men samtidigt har vi i Sverige ett bra skyddsnät och det krävs en hel del för att hamna i den situationen som personerna på bilden. Jag anser att det inte hjälper att sticka till dem något bidrag då det bara går till att stilla deras sug.

Vill de tillbaka in i samhällets ekorrhjul så finns det hjälp att få och jag bidrar gärna med mina skattepengar. Om inte så får de gärna gå ner sig

Men inte på min gågata.