En husvakts dagbok

Jag vet vad du tänker: "Åhh... vilken stämningsfull och harmonisk bild föreställande en njutningsfull kväll i villaförorten vattnandes de välmående blommorna innan lite mys framför TV:n med familjen med den friska sommarvinden sköljandes genom det halvöppna fönstret"

Icke!

Det hela är en ögonblicksbild tagen vid avrundningen av dagens trädgårdsarbete som avslutades med 2h bevattning. Samma bevattning som avslutades 7 minuter innan det stora regnet sköljde över byn.

Detta kanske låter som ett nederlag som en man i min respektabla ålder skall kunna hantera.

I normala fall ja. Men med tanke på dagen, som jag väljer att relatera till som "trädgårdsväxterna-på-spa-dagen", känns det lite som att jag blev snuvad på guldstjärnan av Herr Regnoväder.

Innan bevattningen hade jag på dagen gått runt med den handhållna vattenspridaren för att vattna på utvalda nyckelpunkter då värmen hotade plantornas välmående.

Sedan hade jag klippt hela gräsmattan och plockat all fallfrukt från marken för att efter det gå runt och klippa alla trötta blommorna från buskarna.

Som om inte det vore nog klippte jag sedan häcken med enorm precision vilket ledde till en tekniskt fulländad klippning med en kubistisk häck som följd.

Vid detta laget passade jag även på att göra något så djärvt som att morsa på grannen, som man gör i hus.

Nu gick jag över till att kratta alla grenar från buskklippningen, blomblad och dylikt från såväl gräs som grus.

Avslutningsvis körde jag vattenspridaren över varje millimeter i trädgården för att sedan kunna njuta ett gott dagsverke.

Så kommer regnet.

Regnet som kort men intensivt öser ner och tar åt sig all ära. Vad tror ni växterna kommer att komma ihåg imorgon? Inte är det att en kille från stan plockade fula blommor från buskarna eller räfsade grenar och blad. De kommer minnas det förlösande sommarregnet som efter veckor av brännande hetta äntligen kom.

Vattenspridaren och handbevattningen? Inte ett minne. Sommarregnet? Det kommer växterna snacka om i dagar.

Jag bryter ihop!