En dag i Kure Kure Martins liv

Trogna läsare känner till att jag igår var på resande fot, närmare bestämt i Stockholm. Jag var där i egenskap av representant för byrån på galan och prisutdelningen för tävlingen Sveriges Bästa Byrå.

Låt mig ta er med på min resa till hufvudstaden och bjuda er på synintryck från upplevelsen.


Här ser vi entrén till spektaklet. Vad vi inte ser på bilden är den röda mattan. Eller badrumsmattan är nog närmare sanningen. En liten oval tygbit dränkt i regn, endast uppvärmd av en stackars spotlight som kämpade tappert mot köld och ensamhet. Glamour mina vänner.

Galan var aningen sparsmakad, Nobelfesten måste ha sugit musten ur alla andra tillställningar denna afton. Kvällens konferencier Viggo Cavling (tidningen Resumés chefredaktör. Kures anm.) verkade ha gett upp på förhand då han inte ens behagat skriva ner mer en en fråga till vinnarna. Han löste dock det hela i sann ekonomisk krisanda genom att spara så mycket han kunde och ställa samma fråga till alla vinnare. Jag kan låta meddela att det var en utmaning för den sista vinnaren att komma på ett svar som ingen annan redan sagt. Storartat.

För att optimera timlönen rev Mr Cavling av galan i rekordfart med resultatet att efterfesten på SpyBar (host, host) inte hade öppnat portarna när galan var till ända. Vad göra?


...man går till porten bredvid galan, Berns Salonger. Det är imponerande med etablissemang som verkligen tänker på detaljerna och ger en exklusiv känsla rakt igenom. Det är bara att titta på deras Ludvig XIV-inspirerade bekvämlighetsinrättning. Guldkant!


Man kan dock inte spendera aftonen på lokal beundrandes diverse arkitektoniska storverk, det är ju inte därför man kommit dit. Det är ju maten och drycken man vill åt. Och nog åt vi allt. Och skämde bort oss med bubbliga drinkar.

Det bör dock påpekas att Berns Salonger inte spelar i samma liga som Café Opera. Caféet krossar Berns drinkar med lillfingret.


Alla goda ting har en ände. Så även denna resa. För att ta oss till denna ände valde vi att nyttja det respektabla flygbolaget Malmö Aviations tjänster. Vi fick denna gång åka med deras flygplan utsmyckat med Svenska Fotbollförbundets logotype och färger.

Liksom svenska landslaget i fotboll var det en medioker resa, omgiven av en grå hinna som bjöd på mer besvikelse än njutning. Mediokert och överskattat. Fungerar bäst på text-tv.

Vad var då fel på denna resa kan man undra, Malmö Aviation brukar ju annars bjuda på högklassig reseupplevelse. Denna gång hade man tyvärr valt att bjuda på förtäring i form av gammal brödkant utsmyckad med köttbulle och rödkål ena vägen och julsill andra vägen. Om inte julbord är roligt ens på julafton så är det definitivt inte roligt på ett flygplan någonstans över Småland.

Frågor på det?