Det första steget är att inse att man behöver hjälp...
Jag är beroende av Mars.
Jag vet inte hur det gick till, när det hände eller varför det hände. En dag satt jag bara där med min dubbla stycksak och kunde inte få nog.
Det har gått så långt att jag till och med har en speciell teknik när jag äter min Mars. Under själva tuggprocessen kan jag inte prata eller kommunicera på annat vis, jag fokuserar helt på att bearbeta stycksaken i munhålan för att uppnå optimal smaksensation.
Snälla, hjälp mig.
upplagd av Kure Kure Martin
00:59
5 kommentarer :
Att vara beroende av mars är väl inte så farligt? Såvida man inte äter det precis hela tiden och har ett BMI som indikerar på en viktväktarkurs:)
Ät & njut!
Det här inlägget har tagits bort av den som skapade det.
Det hände mig också, då jag var i din ålder. Objektet var Marabous Kexnougat, det finns inte längre. Fast det brukade inte hända på sommaren, då ju choklad faktiskt kletar lite för mycket. Snarare på vintern. Men det går över av sig själv så snart det står dig upp i halsen.
Jag får med andra ord se det som en "fas" i livet.
Då kanske jag är normal ändå?
Du kan vara lugn för chokladen. Värre är det då med klockorna och hockyspelarna. Som svärfar blir man orolig när pengar till familjens levebröd går till onödig lyx.
Skicka en kommentar
<< Startsida