Människor...
Dagens aftonblad:
Det är sådant här som får mig att bli arg, genuint arg!
En kille på 17 år tatuerar in en stor drake på ryggen. Inga konstigheter så här långt. Mamman blir dock rasande, men inte på sonen (för hon kan ju inte ha misslyckats med uppfostran) utan på tatueraren. Hon uttrycker att hon tycker det är fruktansvärt att tatueraren inte kollade leg (killen sa att han var 18 år) och anser vidare "Jag tycker de har ärrat honom. Fortfarande när jag ser honom utan tröja reagerar jag. Det ser så onaturligt ut."
Öppet brev till mamman
Kära mamman,
Det är inte tatueraren det är fel på, det är din son som är problemet. I förlängning är det DU som är problemet. Är det på så vis att alla under 18 skall omyndigförklaras fram till den specifika dagen de fyller 18? Jag har svårt att tro att din son hade agerat annorlunda om mindre än ett år då han fyllt just 18.
Sluta skyll misslyckanden på andra och låt var och en ta ansvar för sina egna handlingar. Om man tycker det är tufft med stor drake på ryggen som 17-åring så tror jag inte man på sin 18-årsdag vaknar upp och tänker "Drake på ryggen? Störtlöjligt!".
Jag vill även be dig att sluta gråta ut i låtsastidningar. Bespara oss din förnekelse av det faktum att du är en bitter och bristfällig mamma.
Det är sådant här som får mig att bli arg, genuint arg!
En kille på 17 år tatuerar in en stor drake på ryggen. Inga konstigheter så här långt. Mamman blir dock rasande, men inte på sonen (för hon kan ju inte ha misslyckats med uppfostran) utan på tatueraren. Hon uttrycker att hon tycker det är fruktansvärt att tatueraren inte kollade leg (killen sa att han var 18 år) och anser vidare "Jag tycker de har ärrat honom. Fortfarande när jag ser honom utan tröja reagerar jag. Det ser så onaturligt ut."
Öppet brev till mamman
Kära mamman,
Det är inte tatueraren det är fel på, det är din son som är problemet. I förlängning är det DU som är problemet. Är det på så vis att alla under 18 skall omyndigförklaras fram till den specifika dagen de fyller 18? Jag har svårt att tro att din son hade agerat annorlunda om mindre än ett år då han fyllt just 18.
Sluta skyll misslyckanden på andra och låt var och en ta ansvar för sina egna handlingar. Om man tycker det är tufft med stor drake på ryggen som 17-åring så tror jag inte man på sin 18-årsdag vaknar upp och tänker "Drake på ryggen? Störtlöjligt!".
Jag vill även be dig att sluta gråta ut i låtsastidningar. Bespara oss din förnekelse av det faktum att du är en bitter och bristfällig mamma.
upplagd av Kure Kure Martin
12:58
4 kommentarer :
Lustigt, jag och mina kollegor satt just och diskuterade denna artikel på lunchen idag och är alla av exakt samma åsikt som du. Jag blir så trött på att individer idag inte kan ta ansvar för sina egna handlingar och sitt eget liv. Alltid är det statens, samhällets eller någon annans fel när deras barn lever rövare. Själv har jag suttit i en kundservice i ett för företag med produkter som riktar sig mot barn. Många gånger har jag fått ta emot skäll ifrån föräldrar som uppenbarligen misslyckats med sin barnuppfostran. De står i telefonen med ett hysteriskt gråtande barn i bakgrunden och vrålar att JAG ska förklara för barnet hur det kommer sig att den vara de beställt för tre dagar sedan ännu inte blivit levererad till deras dörr. Eller - JAG får ta skulden för att deras barn beställt varor på internet som de inte fick i föräldrarnas namn. Ännu bättre - de skäller ut MIG för att kritorna de köpte har användts till att rita på den dyra tapeten i vardagsrummet. Agerar inte företaget går man till pressen, som aldrig är sen att smälla upp denna typ av artiklar. Suck!
Ja, ja, du har väl rätt, Martin, så sant som det är sagt. Arbeit macht frei. Det kanske inte hör till saken, men det tycks som om merparten av dina blogginlägg grundar sig i antingen A. din egen blogg. B. låtsastidningarnas låtsasartiklar. Är det så att det är de enda två källor av information du intar, Martin? Aftonbladet och Kure Kure Blogg? Kanske dags att vidga vyerna, ta bort aftonbladet som startsida och avnjuta morgonkaffet (vattnet) med lite kvalitetsjournalistik. Jag tänker inte komma med några förslag eller hintar, det lämnar jag helt i dina händer. Jag litar på dig.
Ödmjuka hälsningar mannen mittemot.
Öppet brev till tatueraren:
Hoppas du ser den där historien som gratisreklam och får många nya kunder på kuppen. Det ser ju faktiskt ut att vara en rätt hyfsad drake...
Öppet brev till Marre:
Sluta läs Aftonbladet, det är varken bra för ditt blodtryck, dina nerver eller din nattsömn.
Oj oj oj, jag håller med om att detta måste klassas som förkastlig journalistik, men tro mig det håller betydligt mycket högre standard än pressen här i England.
Idag har jag till exempel lyckats läsa högklassigt stoff som att forskare genmodiferat möss så de inte har kvar sin naturliga rädsla för katter. De knallar helt sonika upp till kissemissarna för att kela lite. Oh, hör och häpna, katterna blir så förvånade att de glömmer äta upp mössen och kelar tillbaks.
Vidare har forskare (möjligen samma som i ovan nämnda artikel) kommit till den fantastiska slutsatsen att det är möjligt att skaldjur, motsatt all logik, kan känna smärta! Detta genom att prova att droppa syra på antennerna på stackars räkor och humrar, vilka genast började tvätta sig frenetiskt. Tur det i Sverige är allmänt vedertaget att släppa ner kräftor med huvudet först i det kokande vattnet, så de dör innan de hinner få ont.
Tro mig, Aftonbladet framstår som ett oberoende mästerverk om man jämför med allt skvaller, skrämselpropaganda och inte sällan ren opinionsbildning de brittiska "tidningarna" ägnar sig åt. Nej tack. Jag hämtar min nyhetsinformation från fantasinyheter
Betydligt mer trovärdigt.
Skicka en kommentar
<< Startsida