En kamp mot kvinnoidealen

Dags för en inblick i min vardag:
Jenny kommer hem från köpcentret lycklig som en talgoxe och meddelar att hon fyndat inte mindre än 3 plagg för under 300:-. Nu tänker ni kanske "oj vad billigt, då spelar det knappt någon roll hur plaggen ser ut". Fel där.
Jenny agerar nu modell iförd sina nya plagg och ber om ett objektivt utlåtande om varje plagg. Jag tillämpar som ni kanske vet brutal ärlighet i dessa situationer, något som både har för- och nackdelar. Jag släpper igenom första plagget, ett linne, och ger tummen upp med viss tvekan. Andra plagget, en kofta, får sned min av mig men Jenny står på sig trots uppenbara brister i passformen.
Nu kommer vi till situationen med stort S, klänningen. Jenny är som de flesta unga damer noggrann med att framställa en positiv bild av sig själv varför hon noga bett mig påpeka om något plagg ger en negativ och missvisande bild av henne. I detta fall bidrar klänningen till att Jenny uppfattas som mindre vältränad än hon i verkligheten är varför jag givetvis gör henne uppmärksam på detta.
Dispyten
Jag säger "Jenny, den där klänningen ger en illusion av rultighet. Passformen påminner om en sådan klänning städerskor brukar använda".
Jenny svarar då "Vaddå, har jag blivit tjock?"
Jag får nu ägna energi åt att förklara att det är skillnad på meningarna "den ger en illusion av rultighet" och "du har blivit tjock". Denna förklaring faller inte i god jord och Jenny är inte helt tillfreds med situationen.
Fråga
Vad gjorde jag för fel?


7 kommentarer :
I såna här situationer finns inga rätt och fel, det finns bara ett vägval med skyltar som säger "Frid på Jorden" och "Ärligt, smärtsamt, plågsamt". Du har som synes valt alternativ nummer två och får finna dig i att missuppfattas och misskrediteras för din bombastiska ärlighet, för all framtid och evighet.
Väg varje ord på frimärksvåg, speciellt när det kommer till estetik, modern klädsel och moral.
En ärlig approach är den bästa. Annars hade du snabbt bemötts med misstro! Möjligen kan man diskutera om "brutal" borde strykas ur sammanhanget... ;)
Säg att din attityd och uttalande baserades sig på att du är emot fenomenet rea-fynd som sådant. Och spring ut och köp ett smickrande och dyr klänning på vägen hem.
Would have worked for me.
/
...jag instämmer till fullo med föregående talare!
Ni menar alltså att man kan köpa sig loss från ärligheten? Jag rear ut min själ, allting är till salu?
Att det ibland är lite si och så med Jennys stilkänsla har hon ju nyligen även manifesterat med en, vad ska vi säga, inte alltför "het" handväska: Något slags skrynkelskinns-/batikvariant som för tankarna till damer av betydligt högre ålder än Jenny och till "ni vet"-butiken på hörnan Möllevångstorget-Södra Förstadsgatan.
Marre, du måste göra något åt den här situationen snarast. Så här kan det ju bara inte fortgå!
/En copywriter nära dig
Amen!
Skicka en kommentar
<< Startsida