Kultur, klackar och konstaterande

Efter vår semester i Warszawa har jag stilla i min kammare tagit mig tid att reflektera över mina intryck från resan. Jag har vridit och vänt på upplevelserna och vägt bemötande länderna emellan för att slutligen komma fram till den stora skillnaden:
Kvinnornas klackar!
I Sverige försöker man, vad jag kan förstå, kombinera stil med en viss grad av komfort. Detta gäller inte i Polen. Kvinnorna i Warszawa bar uteslutande höga klackar med en uppskattad minimilängd på 7 cm (Elle och Towa vet vad jag talar om), men med inslag av 10+ cm klackar. Vi talar inte om några skodon från fotvännerna på Ecco utan ädla plastskor som verkligen låter fötterna veta att de lever.
En liten anekdot är att det i Warszawa lagt förhållandevis mycket fulasfalt, sådan som mjuknar i solen, vilket lett till att gatorna i vissa solindränkta delar av staden ser ut som en nedslagsplats för spjutkastare (exklusive längdhoppare).
Man kan dock inte undvika att känna sympati och beundran för alla dessa damer som gradvis förstör sina fötter dagarna i ända för det polska modets skull.
Respekt!
Sammanfattningsvis kan man säga att om du tvekar om en kvinna kommer från Polen så är det bara att sänka blicken för att få ett kvitto på landstillhörigheten med hjälp av längden på hennes klackar.


4 kommentarer :
Intressant och klokt inlägg som alltid. Jag och Towa har, som du påpekar, koll på såntdär. 7,5 cm höga klackar är idealiskt. 9 är för högt. 10 är drekt plågsamt!
Är det Jennys fot till vänster?
Nej det är faktiskt samma fot med den skillnaden att den vänstra är sjukt dåligt manipulerad av mig för att passa med liten klack (var tvungen att ändra fotens vinkel).
Båda benen är med andra ord okända och ingen sko hör egentligen till något ben.
Frågor på det?
Nej, ditt svar är mycket klart. Tack så mycket.
Skicka en kommentar
<< Startsida